the walk of hell

Kom just hem från en fruktansväd men ändå rolig promenad. jag bestämmer mig efter jag har ätit middag för att gå en riktigt lång prom med dunka dunka för att reda ut mina tankar lite..ni kanske inte har märkt det men man tänker sällan så bra som när man går:D
sätter kurs mot ormberget,allt går enligt planerna..förutom att jag hade ett ypperst oskönt klädesplagg på mig men jag vill inte berätta i detalj vad det var för något. efter sådär en timme vill jag gå hem igen, bestämmer mig för att gena från elljusspåref ner till sinksundef,tunneln under bensbyvägen.. Viker av från stigen...stigarna jag väljer blir bara smalare och smalare..helt plötsligt är jag omgiven av vatten! Hoppar från stubbe till stubbe..undrar: "vars i helvete är jag någonstans?" Såg bara små äckliga tallar och granar överallt..klamrar mig fast vid träd för att inte sjunka ner i sunkmarken.  Tanken om jag verkligen har gått vilse på ormberget rusar genom hjärnan en kort sekund..sen blir jag iskall och tänker logiskt. Jag kikar upp mot himlen..DÄR ÄR JU RADIOMASTEN!! Den sätter jag kurs mot och snart är jag uppe på spåret igen, det var visst inte så långt borta..allt är frid och fröjd tills jag kommer till parkeringen utanför mig:
PAPPA KÖR IVÄG MED BILEN!! sämsta som kunde hända..hade ingen nyckel med mig..tog upp mobilen för att ringa honom så att han inte hinner köra så långt..DEN HAR LADDAT UR!! FASEN..mitt enda hopp ligger hos johanna..jag traskar dit,tackolov så är hon hemma i sin patientdress..berättar min hemska prom för henne och degar där tills pappa kommit hem..han var visst bara på porsön:D

SLUT!

Herrå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0